Spårväg eller Bus Rapid Transit? Lausanne i Schweiz väller båda och säkrar därmed både systemens unika egenskaper för sin kollektivtrafik. Läs mer:  Sid 4-7

Moderna depåförvaltningssystem håller reda på fordonen dygnet runt, i verkstaden, i tvätthallen och på linjen. Vare sig kollektivtrafiken utförs av bussar, spårvagnar, tunneltåg eller pendeltåg börjar och slutar trafikdagen alltid i depån. Modern
Stadstrafik har studerat hur moderna depåförvaltningssystem kan underlätta utsättningen av trafikdagens fordon. Rationaliseringspotentialen tycks vara betydande. Läs mer: Sid 16-17

Kompakta spårvagnar – nytt begrepp i fransk kollektivtrafik. Även mindre städer skaffar sig nya spårvägar och därför presenteras nu också särskilda spårvagnsmodeller lämpade för städer mer måttlig trafikbelastning. Både spanska CAF och franska Alstom har nyligen visat nya konstruktioner i kompakt format. Också prislappen tycks krympa … Eller är det introduktionserbjudanden? Läs mer.

Multiled- eller boggiespårvagn – hur ska man välja? Multiledspårvagnar har blivit i det närmaste standard för nya spårvägar, men antas ofta inte duga för äldre spårvägssystem med inte helt perfekt spåranläggning. Då propageras istället gärna för klassiska spårvagnskonstruktioner med fullt vridbara boggier. Hur är det med för- och nackdelar? Modern stadstrafik har frågat en expert. Sid 20-22

Vad får man göra vid en fordonsrenovering? Vår trafikhistoriker Leif Stolt filosoferar över vad man kan tillåta sig vid renovering av äldre kollektivtrafikfordon om syftet är att kunna ha dem i viss veterantrafik. Nya tider kräver nya lösningar, som dock kan förändra totalintrycket högst väsentligt. Läs mer: Sid 28-29

Modern Stadstrafik

Modern Stadstrafik är en från branschorganisationer fristående facktidskrift. Den har som syfte att regelbundet och systematiskt rapportera om utveckling, trender och tendenser inom kollektivtrafikområdet, i Sverige och i utlandet. Den ska tjäna som kunskapskälla och stöd för beslutsfattare i branschen och ska skapa opinion för kollektivtrafik.

Stor uppmärksamhet läggs på väl redigerad text och på bilder och andra illustrationer med mycket hög kvalitet i fyrfärgstryck. Hög tryckteknisk kvalitet vidmakthåller det första goda intrycket vid följande studium av text och bilder.

Bakgrund

Sveriges relativt perifera och därmed isolerade läge i Europas norra utkant gör att kontinentens utveckling på kollektivtrafikområdet har relativt svårt att på ett naturligt och automatiskt sätt anammas i branschen. Denna situation är inte ny; förhållandet kan noteras under långt mer än ett sekel. Stockholm var exempelvis sist bland Nordens huvudstäder med att anlägga spårväg 1887. Traditionen är sådan att många internationella trender och tendenser inte uppmärksammas här, eller i bästa fall avfärdas med uppfattningar i stil med att ”sådana lösningar fungerar inte hos oss, därför att…”.

Etablerade svenska facktidskifter inom området tenderar att konservera detta synsätt; öppenhet inför aktuella kontinentala strömningar är inte påtaglig. Detta kan förklaras delvis med en stark reell respektive historisk koppling till branschorganisationer med numera måttligt intresse för dramatiska förändringar. Behov av en mot moderna internationella strömningar mer öppen facktidskrift bedöms därför stort.

Transportpolitiken står inför allt skarpare utmaningar. Inte endast ska de sedan länge uppmärksammade miljöproblemen med bl.a. växthuseffekt och annan påverkan bemästras, på senare tid har även prisstegring och knapphet i oljeförsörjning uppmärksammats. Ökande biltrafik i de trånga och småskaliga europeiska städerna är ett stort problem. Överförda amerikanska biltrafiklösningar har visat sig inte ge acceptabla resultat.

Att bryta persontransportsektorns stora beroende av biltransporter måste ses som en ytterst angelägen uppgift. För detta krävs dock gedigna kunskaper om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv och på ett effektivt sätt byggas ut, utan att mer än nödvändigt tära på tillgängliga ekonomiska och energimässiga resurser. Kunskaper om dessa förhållanden finns visserligen hos många svenska aktörer, men den aktuella utvecklingen antyder att möjligheterna till påverkan i önskvärd rikting är små. Sannolikt saknas bl.a. kunskapsbaser att hänvisa till. Här finns en tydlig nisch för en mot omvärlden mer öppen och alert facktidskrift. Detta arbete ska ses som en naturlig följd av de av riksdagen antagna miljöpolitiska målen.

Bevakningsområden

Generellt ska kollektivtrafikens konkurrenssituation gentemot individuell trafik i bil belysas. Geografiskt avgränsas bevakningsområdet till städer, andra tätorter och regionalt omland. Exempelvis är regional trafik med duospårvagnar (Tram-train) ett mycket aktuellt bevakningsområde.

Kollektivtrafik på spår och på väg ska generellt uppmärksammas lika. Busstrafiklösningar med systemkaraktär (exempelvis stombuss, trådbuss, megabuss m.m.) ägnas större uppmärksamhet (såsom ett inledande steg inför spårtrafiketablering) än icke-strukturerande traditionell busstrafik.

Ett viktigt inslag i Modern Stadstrafik är kopplingen mellan kollektivtrafik och stadsbyggnad. Hur kan nyetablerad kollektivtrafik utnyttjas för upprustning av stadsmiljöer? Kan därmed imagehöjande effekter för kollektivtrafiken uppnås? I detta ingår betraktelser över hur ny bebyggelse lämpligast etableras utmed kollektivtrafikstråk; inte som spridd villabebyggelse, svår att kollektivtrafikförsörja.

Det historiska arvet är en viktig hörnsten i det redaktionella programmet. Trafiklösningar och tekniska lösningar från förr uppmärksammas eftersom många av nutidens kollektivtrafiklösning (nya trafikupplägg, nya fordon) har uppenbara brister som en följd av dagens beslutsfattares grunda historiska kunskaper. Hur kunskaper och rutiner från förr vidmakthålls vid museidrift är en av flera viktiga punkter inom detta område.

Trafikpolitiken skärskådas. Satsas verkligen de knappa resurserna på rätt objekt inom kollektivtrafiken? Med bevakning och rapportering av dessa frågor sprids kunskaper och därmed möjlighet att påverka utvecklingen i önskvärd riktning. Hur ser det politiska samhället på kollektivtrafiken? Hur löper det politiska arbetet i dessa frågor i andra länder?

Ett annat viktigt bevakningsområde för Modern Stadstrafik utgörs av trafikekonomi. Här ingår både frågor om investeringskostnader och kostnader för själva driften, jämte frågor om val av trafiksystem. Här ingår frågor om finansieringsmöjligheter av kollektivtrafiken; man kan gärna jämföra de svenska möjligheterna med dem i exempelvis Frankrike och Tyskland. Detta frågekomplex är särskilt kritiskt vad gäller anläggande av kollektivtrafiksystem med stort inslag av kostsam infrastruktur.

Vidare uppmärksammas systemet med beställare och utförare, liksom upphandlingsprocessen. I bevakningen granskas utländska erfarenheter av helt avreglerade kollektivtrafikmarknader, respektive situationen på marknader där avreglering inte kommit särskilt långt till följd av etablerat motstånd.

Teknikfrågor, avseende såväl rullande materiel som infrastruktur, har hög prioritet. I etablerade tidningar är sådana ämnen ofta lågt prioriterade eftersom de anses beröra endast ett fåtal experter, som kan tillgodogöra sig nödvändiga kunskaper på annat håll. Sentida utveckling av kollektivtrafikfordon och viss infrastruktur i Sverige visar emellertid att branschen knappast har för stora kunskaper i dessa frågor; influenser från omvärlden är knappt påvisbara.

De etablerade tidningarna visar forskningen inom kollektivtrafikområdet relativt ringa intresse. Forskningsresultat är ytterligare en viktig hörnsten för Modern Stadstrafik. Inte enbart frågor med direkt anknytning till kollektivtrafiktrafik belyses, utan även något mer perifera men angelägna, såsom allmänt om energi- och klimatfrågor. Även forskningsresultat inom mer perifera områden som buller, korrosion, förbränningsmotorteknik, elektrisk traktion, spår, kontaktledning m.m. belyses.

Intercitytrafik på spår och väg är inte ett prioriterat bevakningsområde, men ofta kan gränserna vara otydliga och vid intressanta företeelser kan även sådan trafik uppmärksammas.

Beställningstrafik med buss är inte prioriterat, men företeelser inom denna bransch kan uppmärksammas när kunskaper beträffande exempelvis passagerarkomfort och kundservice kan överföras till kollektivtrafikområdet. Vissa tekniska fordonfrågor kan vara gemensamma med lokaltrafikens bussars teknik och kan därför ingå i bevakningsområdet.

Övrigt

I Modern Stadstrafik inbjuds till debatt och informationsutbyte för opionsbildning om kollektivtrafik. Tidningen är fristående från branschorganisationer och därmed kan en mycket fri debatt tillåtas på hög nivå.

Redaktionen publicerar i varje utgåva en väl underbygd ledartext. Här kan propageras för goda exempel inom kollektivtrafiken och klandras tafatta insatser inom branschen.

För att prenumerera, klicka här: http://www.modernstadstrafik.se/prenumerera/